HELA DENNA ARTIKEL ÄR EN ANNONS FRÅN FÖRSVARSMAKTEN
Drönaren har blivit ett av de viktigaste verktygen på dagens stridsfält. Försvarsmakten bygger nu snabbt upp en ny förmåga med specialutbildade drönaroperatörer. Foto: Försvarsmakten.
Drönaren har förändrat kriget – nu rustar Sverige om
Kriget i Ukraina har förändrat bilden av den moderna striden i grunden – med drönaren som central del av krigföringen. Därför växlar Försvarsmakten nu snabbt upp sin egen drönarförmåga. Följ med på en unik inblick i det förändrade stridsfältets nya huvudperson: drönaroperatören.
Att inte förhäva sig själv må vara djupt rotat i den svenska folksjälen. Precis som vårt lands tidigare neutralitet.
Men glöm “Landet lagom”. Kriget i Ukraina, Sveriges Nato-inträde och ett allt mer aggressivt Ryssland har tvingat fram ett brutalt uppvaknande. Sverige kan inte längre stå vid sidan av – och har inte råd att visa sig svagt. Ukraina har blivit en skoningslös påminnelse om vad som står på spel om kriget väl kommer.
Drönaren ändrar kriget – läs mer.
Även om drönare används brett i anfallskriget i Ukraina – från spaning och bekämpning till logistik och sjuktransporter – kan mycket av det som tidigare krävde mänsklig närvaro i farliga miljöer, nu i stället kan hanteras med hjälp av obemannade system.
– Jag tror att drönare kommer att ta över stridsfälten ännu mer, och att både Nato och Sverige behöver anpassa sig till det. Det är ett väldigt effektivt och billigt sätt att strida på, säger Lukas.
Lukas är en av de soldater som utbildats till drönaroperatör inom Försvarsmakten. Erfarenheterna från Ukraina präglar både utbildningen och utvecklingen av de nya systemen. Foto: Försvarsmakten.
Lukas tillhör Skaraborgs regemente, P4 och är en av fem soldater som det senaste året utbildat sig till drönaroperatör inom Försvarsmakten. Tillsammans utgör de en del av satsningen för att möta dagens krigföring – och hotet från luften.
– Jag tycker egentligen att FPV-drönare är ett ganska fult sätt att kriga på. Men jag motiverar mig med att så länge motståndarna utnyttjar det, och efter allt man har sett i Ukraina, så måste vi anpassa oss till det.
Parrot ANAFI kan startas från handflatan och ge detaljerade bilder på flera kilometers avstånd. Foto: Försvarsmakten.
FPV, First Person View, innebär att operatören styr drönaren i realtid utifrån drönarens kameravy, oftast med hjälp av goggles eller skärm. Tekniken utvecklades ursprungligen för bland annat racing och hobbyflygningar. Nu har den kommit att spela en allt mer avgörande roll inom modern krigföring.
– Jag tror inte att det blir lättare att starta krig, men jag tror att det första skedet i krig kommer förändras. Det är svårt att försvara sig mot den här typen av drönare eftersom de flyger snabbt och styrs av människor. I Ukraina har olika typer av fordon blivit utslagna av FPV-drönare,säger Lukas.
Kriget i Ukraina har riktat ljuset mot drönaren som central i modern krigföring. Ändå är det förmodligen få som är införstådda med vad det innebär i praktiken. Att drönaroperatörerna befinner sig på säkert avstånd från den verkliga striden stämmer inte.
– Vi befinner oss strax bakom striden. Det svåra är att man kan bli väldigt fast i drönaren och i det styrtekniska perspektivet. Du får blicka upp då och då, så att du inte blir pårullad av stridsvagnar, säger Lukas.
Med FPV-teknik styr operatören drönaren i realtid genom kameran ombord. Tekniken, som tidigare främst användes inom hobbyflygning och racing, har blivit ett av krigets viktigaste verktyg. Foto: Försvarsmakten.
Den drönarutbildning som Lukas har gått innefattar allt från simulatorer till att flyga genom hinderbanor med mindre drönare. Allt för att lära sig att manövrera i olika miljöer. Först därefter väntar de riktiga drönarna där den främsta utmaningen är att lära sig kontrollera gasreglaget.
– Det tar tid att bli duktig. Har du kört mycket tv-spel innan kan det vara svårt att gå över, tekniken är så pass känslig. Det är mikrorörelser det handlar om. Minsta rörelse påverkar gasreglaget där drönaren hinner sticka 100 meter på en sekund.
Som operatör tar du ett stort ansvar för att förstå begränsningarna och styrkorna i systemet. I synnerhet i den fas Lukas och hans grupp har befunnit sig i. Utbildningen, och satsningen kring drönare, har ställt höga krav på dem, men också gett dem frihet att komma med synpunkter och förslag på förbättringar.
– Vi har inte blivit begränsade i vad vi får göra. Det känns som att alla är väldigt måna om att det här ska bli bra, och då måste man också släppa tyglarna och låta de som faktiskt använder systemen testa sig fram och anpassa efter det vi upplever i olika situationer.
Lukas följer drönarens kamerabild på handkontrollen. Med zoomfunktionen kan detaljer identifieras på flera kilometers avstånd. Foto: Försvarsmakten.
Under pågående strid växlar de mellan att spana och att bekämpa. Deras span ligger bland annat till grund för den beslutfattande chefens kommande order.
– Det mesta av vårt arbete styrs av order uppifrån. Men det finns tillfällen där vi får agera, till exempel om det rullar upp stridsvagnar mot oss. Då blir det en duellsituation och handlar om självförsvar.
Vilken effekt en drönarattack har på målet beror på hur drönarna är utrustade. Mindre drönare kan vara laddade med handgranater, medan större kan ha betydligt tyngre ammunition. Allt handlar om hur stor drönaren är och hur mycket den orkar bära. Fördelen är att du kan bekämpa dina mål med stor precision.
När Försvarsmakten nu accelererar sin förmåga inom drönardomänen sker mycket av arbetet i nära samarbete med Ukraina. Det täta samarbetet bidrar inte bara till att snabba på utvecklingen i Sverige. Det stärker också förmågan att förbereda svenska förband för de krav som modern krigföring ställer – både när det kommer till att använda drönare offensivt och att försvara sig mot dem.
Drönaren används både för spaning och för att ge chefer en aktuell lägesbild. Foto: Försvarsmakten.
7 typer av militära hot och kränkningar:
Tillsammans med Säpo och Nato hanterar Sveriges försvarsmakt allt från spioneri och cyberattacker till drönare, kabelbrott och informationskrig – ofta samtidigt. Här är sju nutida typer av kränkningar och hot.
1. Cyberattacker
Samlingsnamn för digitala angrepp mot datornätverk, myndigheter, företag eller samhällsviktig verksamhet. Målet kan vara att stjäla information, störa verksamheter eller förbereda framtida sabotage.
2. Spioneri
Underrättelseverksamhet där främmande makt försöker komma över hemlig eller skyddsvärd information. På senare år har Sverige bland annat skakats av fallet med Peyman Kia, som 2023 dömdes till livstids fängelse för grovt spioneri.
3. Påverkanskampanjer
Samlingsnamn för desinformation, propaganda, falska nyheter eller manipulerade budskap med syftet att skapa misstro mot myndigheter, splittra samhället eller påverka politiska beslut.
4. Drönarincidenter
Obehöriga drönare över militära anläggningar kan användas för spaning, fotografering eller förberedelser inför sabotage. Siffror från Transportstyrelsen visar på en kraftig ökning av drönarincidenter vid flygplatser sedan 2020, bland annat vid Arlanda. Det finns även rapporter om drönare nära militära skyddsobjekt.
5. Överbelastningsattacker
En form av cyberattack där en angripare försöker överbelasta en webbplats eller en tjänst genom att skicka en mycket stor mängd internettrafik dit. Resultatet av denna överbelastning kan bli tillfälligt utslagna myndighets- och banksidor.
6. Kränkningar av luftrum
Kränkningar där främmande flygplan olovligen flyger in i svenskt luftrum eller uppträder provocerande nära svenska gränser.
Den mest uppmärksammade kränkningen ägde rum i juni 2024, då ett ryskt attackflygplan av modellen Su-34 flög in över södra Gotland och motades bort av två svenska Jas 39 Gripen.
7. Sabotage under vatten
Sabotage av elkablar, datakablar och annan infrastruktur på havsbotten har fått stor uppmärksamhet i medierna på senare år. Det mest kända fallet är sprängningarna av Nord Stream-ledningarna i Östersjön 2022, då tidsinställda sprängladdningar orsakade fyra stora gasläckor i både svensk och dansk ekonomisk zon.
Drönargruppen vid Skaraborgs regemente består av soldater med olika uppgifter kring de obemannade systemen. Foto: Försvarsmakten.
Kriget i Ukraina har visat på innovationen i att använda drönare i strid. Förutsättningarna för modern krigföring har i och med det också förändrats. Inte minst ekonomiskt. En drönare för 10 000 kronor kan slå ut en pansarvagn för miljoner.
Nu handlar det inte längre om vem som har de största, eller dyraste, vapnen. Det handlar om människorna bakom dem. Deras insats, skicklighet – och vilja att försvara.
– Det ligger mycket jobb bakom det här projektet. Det är mycket vilja och själ som går in för att utvecklas och att göra det här bra. Det är nytt och det finns ingen handbok för hur det funkar. Därför krävs det också ett vi får öva. Det är svårt att utvecklas utan det. säger Lukas.
Drönare UAV 06 A
En av de drönare som Försvarsmakten använder är av typen Parrot ANAFI USA GOV, ursprungligen tillverkad i USA för den amerikanska armén. Flygfarkosten drivs av fyra rotorer och styrs med en handkontroll med bildskärm. Den kan också programmeras för att flyga en förutbestämd rutt – utan att operatören själv behöver styra den.
Optik
Drönaren har en optisk kamera med 1-32x zoom. Prestandan gör det möjligt för operatören att tydligt urskilja detaljer på upp till fem kilometers avstånd. Kameran gör även att operatören kan identifiera personer och andra viktiga detaljer på upp till två kilometers avstånd.
Snabbhet
Flygfarkosten är redo för användning på mindre än 55 sekunder, från att drönaren fälls ut och startas till att den säkra radiolänken etableras och drönaren lyfter. Den kan dessutom startas direkt från handflatan, ungefär som ett pappersflygplan.
Uthållighet
Drönaren fungerar även inomhus utan GPS, vilket gör det möjligt att starta inne i en byggnad, flyga ut genom ett fönster och sedan återvända. Flygfarkosten och handkontroll använder GPS-signal för navigering men kan användas utan GPS-signal. Drifttiden är cirka 30 minuter vid fullt laddat batteri.
Säkerhet
Fotografier och videor krypteras på SD-kortet, vilket säkerställer att lagrad information inte kan läsas om drönaren eller minneskortet förloras eller stjäls. Endast personer med rätt dekrypteringsnyckel kan komma åt informationen.
Sveriges försvar utvecklas just nu i en rasande takt. Här är fem innovationer som ska förstärka den svenska militären
Nya fregatter (Luleåklass)
Med vårt geografiska läge kommer ett naturligt fokus på Östersjön och att förstärka vårt luftvärn samt vår förmåga att bedriva ubåtsjakt. Ett viktigt led i detta är beslutet att förskaffa fyra nya luftförsvarsfregatter inom den så kallade Luleå-klassen från franska Naval Group. Ett fartyg om året är tänkt att levereras med start 2030 och kommer då att bli den svenska marinens största skepp på flera decennier.
Fregatterna ska utrustas med luftvärnssystemen ASTER 30 – som kan skjuta ned ballistiska robotar – och CAMM-ER som kan skydda mot både kryssningsrobotar och stridsflyg. Utöver detta vill regeringen att fartygen utrustas med flera system från vår egen försvarsindustri, däribland Saabs sjömålsrobot RBS15.
JAS Gripen E
Gripen E är den senaste och mest avancerade versionen av stridsflygplanet Jas 39 Gripen. Den nya generationen av flygplan har kraftigare radar, förbättrad elektronisk krigföring och längre räckvidd än tidigare versioner. Gripen E kan även bära mer vapenlast, har ett helt nytt sensorsystem, en uppdaterad cockpit och ny krypterad kommunikationsförmåga.
Försvarsmakten har beställt totalt 60 stycken Gripen E-flygplan av Saab. I oktober 2025 blev Skaraborgs flygflottilj, F 7, den första flottiljen i landet som införde Gripen E i sin verksamhet.
Drönargruppen arbetar tillsammans före uppdrag. Foto: Försvarsmakten.
Förarlösa stridssystem
Parallellt med att de nya stridsflygplanen uppdateras på andra sätt testar nu Saab även att införa artificiell intelligens i Gripen-systemet. I samarbete med det tyska försvarsföretaget och dess AI-agent Centaur genomförde Sabb tre testflygningar med Gripen E i maj och juni 2026.
Under dessa testflygningar tog den digitala agenten tillfälligt över kontrollen av planet i en simulerad luftstrid, vilket ses som ett stort steg mot en framtid då mänskliga piloter kan få taktiskt stöd av AI – och kanske på sikt komma att ersättas helt och hållet.
Blekinge-klassen (A26)
De nya A26-ubåtarna – HMS Blekinge och HMS Skåne – är den största svenska ubåtssatsningen på flera decennier. De är särskilt utvecklade för Östersjöns grunda vatten och drivs av ett diesel-elektriskt system, kombinerat med luftoberoende framdrivning via Stirlingmotorer. Det betyder att den kan ligga stilla under ytan i flera veckor utan att gå upp för att ladda batterier. Båtarna är drygt 60 meter långa och har ett max djupdyk på omkring 200 meter, med sex torpedtuber och en bestyckning bestående av 53 cm-torpeder, 40 cm- torpeder samt minor.
En annan innovation på A26 är en lucka – officiellt kallad en ”Multi-Mission Portal” – som ska ge ubåten förmåga att hantera fjärrstyrda eller autonoma undervattensfarkoster, dykare eller andra typer av laster.
Förberedelser, programmering och funktionskontroller är en viktig del av arbetet innan drönarna skickas upp. Foto: Försvarsmakten.
Drönare i både luften och vattnet
I januari 2026 beslutade regeringen om en satsning på över 4 miljarder kronor enbart för obemannade system till Försvarsmaktens krigsförband. Leveranserna sker mellan 2026 och 2028 och köps bland annat in från tillverkare från andra Nato-länder. Bland annat köper man in tusentals beväpnade drönare, även kallade patrullrobotar eller kamikazedrönare, som kan flyga fram till och detonera direkt på fientliga mål.
FMV och Saab utvecklar just nu dessutom en stor obemannad undervattensdrönare kallad LUUV (Large Uncrewed Undersea Vehicle). Den är cirka sju meter lång, liknar en mini-ubåt och ska användas för att kartlägga havsbottnen, övervaka känslig infrastruktur (som datakablar och gasledningar) samt söka efter minor. Sjöstester för LUUV inleds under sommaren 2026.