HELA DENNA ARTIKEL ÄR EN ANNONS FRÅN KRY
När kroppen förändras och symtomen smyger sig på kan det vara svårt att förstå varför. Här börjar vi reda ut klimakteriet.
Klimakteriet – så får du hjälp enkelt och tryggt
Vallningar, sömnproblem, hjärtklappning, oro, värk eller en kropp som plötsligt känns främmande. Klimakteriebesvär kan komma smygande men också vara så påtagliga att både vardag och livskvalitet påverkas. Trots att övergångsåldern är en naturlig fas i livet kan det vara svårt att koppla ihop förändringarna med klimakteriet.
— På Kry möter vi dagligen kvinnor med frågor, oro och besvär i olika faser av klimakteriet. Därför känns det extra bra att vi kan erbjuda en tillgänglig och heltäckande klimakteriebehandling digitalt via vår app och på våra vårdcentraler. Ingen ska behöva lida i onödan och det ska inte vara krångligt att få hjälp, säger Susanne Sjöström, gynekolog och chef över kvinnohälsa på Kry.
Alla kvinnor går igenom klimakteriet, ändå upplever många att det är svårt att få rätt hjälp och veta var man kan vända sig. Här sammanfattar vi vad som händer i kroppen, varför symtomen kan se så olika ut och hur du kan få stöd och behandling – enkelt och tryggt.
Många kvinnor upplever att det är svårt att få rätt hjälp i klimakteriet. Men stöd och behandling finns att få, både digitalt och på vårdcentral.
Klimakteriets faser – från de första förändringarna till tiden efter sista mens
Klimakteriet, övergångsåldern, är tidsperioden när äggstockernas hormonproduktion minskar och kvinnans fertilitet upphör. Klimakteriet börjar alltså innan mensen har upphört helt. Många pratar om den tidiga fasen som perimenopaus eller förklimakteriet, men det är egentligen bara en del av det normala klimakteriet. Klimakteriet inleds ofta med att hormonnivåerna börjar svänga och mensen kan bli oregelbunden. Man kan få symtom som påverkar sömn, energi, humör eller temperaturreglering. För vissa är det lindrigt, för andra påverkas hela livssituationen negativt.
— Ibland är besvären lindriga, men om du har jobbiga blödningar, vallningar eller svettningar och andra besvär som påverkar din livskvalitet kan behandling behövas. Då ska du inte tveka att söka hjälp, för den finns att få, säger Susanne Sjöström.
Menopaus är tidpunkten för sista mens (bekräftas i efterhand när mens saknats i tolv månader). Därefter följer den postmenopausala perioden som varar resten av livet. Under den här perioden klingar vissa besvär av medan andra kan finnas kvar, till exempel torra slemhinnor och urinvägsbesvär.
— Många tänker att klimakteriet börjar när mensen försvinner. I praktiken kan besvären komma flera år tidigare, när hormonerna börjar svänga upp och ner. Det viktiga är att du kan få hjälp när du mår dåligt, säger Susanne Sjöström.
Susanne Sjöström, gynekolog och chef över kvinnohälsa på Kry.
Symtom som varierar – och varför de ibland missas
Klimakteriet har länge varit ett område där kunskap och uppmärksamhet varierat. Många kvinnor vittnar om att de fått behandling för enskilda symtom, som sömnsvårigheter eller nedstämdhet, utan att någon tittat på helheten. Först när hormonförändringarna tas med i bilden faller pusselbitarna på plats.
Klimakteriets symtom är många och individuella. För vissa dominerar värmevallningar och nattliga svettningar. För andra är symtomen sömnbesvär, oro eller nedstämdhet. Många beskriver också hjärtklappning, huvudvärk, yrsel, torra slemhinnor i underlivet, smärta vid samlag, minskad sexlust, koncentrationssvårigheter eller led- och muskelvärk som påverkar vardagen. Urinvägsbesvär är vanliga med trängningar och känsla av urinvägsinfektion.
I många fall handlar en bra bedömning om att ställa frågor om just mensmönster, sömn, humör och kroppsliga förändringar och se hur de samspelar i just din vardag. Då blir det lättare att sätta in rätt åtgärder, i rätt tid.
För att få en bild av symtomen och följa dem över tid kan MRS (Menopause Rating Scale), en självskattningsskala för klimakteriebesvär kan användas som stöd för dig som patient, men också för att följa upp och utvärdera behandlingen.
— För många sammanfaller klimakteriet med en fas i livet där det är mycket ansvar både i jobbet och privat. Man har inte så mycket marginaler och sömnbrist, nedstämdhet och plötsliga vallningar kan få stor påverkan i vardagen. Att ta hjälp gör stor skillnad i stället för att bara försöka ta sig igenom, säger Ulrika Hiscoke, psykolog på Kry.
Vanliga symtom vid klimakteriet:
- Värmevallningar och nattliga svettningar
- Sömnstörningar, trötthet, koncentrationssvårigheter
- Oro, nedstämdhet, irritabilitet
- Hjärtklappning, huvudvärk, yrsel
- Led- och muskelvärk, stelhet
- Torra slemhinnor i underlivet, urinvägsbesvär, smärta vid samlag
- Minskad sexlust
- Oregelbunden mens är ofta det första symtomet
Symtom behöver inte komma samtidigt.
Klimakteriets symtom varierar från person till person. En helhetsbild gör det lättare att förstå vad kroppen signalerar.
Du behöver inte träffa en gynekolog för att få hjälp
Det är en myt att alla måste träffa en gynekolog för att få hjälp och att det alltid behövs en gynekologisk undersökning. I primärvården finns kompetens att bedöma och behandla klimakterierelaterade besvär och i de flesta fall kan behandling och uppföljning skötas helt digitalt. Hos Kry kan du boka ett digitalt besök och ofta går det att påbörja behandling redan vid första besöket, med uppföljning efter behov.
— Den grundläggande principen är att det ska vara enkelt att få hjälp. Våra allmänläkare har god kunskap om klimakteriet och kan både bedöma och starta behandling. När det behövs samarbetar vi med gynekolog, fysioterapeut, psykolog och dietist.
Få hjälp med dina klimakteriebesvär – boka tid direkt
Värmevallningar och nattliga svettningar
På Kry arbetar vi utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för klimakteriet som stödjer bedömning, behandling och uppföljning. Det innebär framförallt att vi utgår från dina besvär och önskemål om behandling, till exempel att sova bättre, få färre vallningar, minska smärta eller öka orken. Detta kombineras med medicinsk kunskap och din livssituation. Vid behov samverkar vi tvärprofessionellt:
- Fysioterapeut – för led- och muskelbesvär, stelhet och träning med dokumenterad effekt på smärta, sömn och humör.
- Psykolog – för oro, nedstämdhet, stress och sömn, med strategier som tar hänsyn till hormonell sårbarhet.
- Dietist – för kostrelaterade symtom, viktfrågor eller magbesvär som ofta samspelar med hormonförändringar.
— Många beskriver att man känner sig vilsen under den här perioden, man känner inte igen sig själv och funderar mycket på om något är fel eller om det bara ska vara så här nu. Genom att ta hjälp från vården kan man få en förståelse för det man går igenom och rätt hjälp för att må bättre, säger Ulrika Hiscoke, psykolog på Kry.
Ulrika Hiscoke, psykolog på Kry.
Behandling: hormonell och hormonfri – individuellt anpassad
Bilden av hormonbehandling har förändrats de senaste åren. Tidigare fanns en utbredd oro kring risker, men modern forskning visar att behandlingen för de flesta friska kvinnor i rätt ålder är säker och effektiv. Bedömningen behöver alltid vara individuell och stor hänsyn tas till dina behov och önskemål.
Östrogenbehandling (hormonbehandling) är effektiv mot vallningar och sömnstörningar och är förebyggande mot benskörhet. Lokal östrogen hjälper vid torra slemhinnor, urinvägsbesvär och smärta vid samlag. Livsstilsförändringar kan påverka symtomen i positiv riktning. Träning, kost och viktnedgång har ofta bra effekt och rekommenderas både med och utan hormonbehandling. Utifrån dina behov och önskemål sätts behandling in, ofta redan vid första besöket.
För dem som inte vill eller kan använda hormonell behandling finns hormonfria alternativ:
- Läkemedel som kan lindra vallningar
- Strukturerade insatser för sömn (t.ex. sömnhygien och evidensbaserade program)
- Fysisk aktivitet och riktad träning för smärta, energi, humör och sömn
- Stresshantering och beteendestrategier
- Kostråd som avlastar mage/tarm och stabiliserar energi
— För vissa är hormonbehandling livsförändrande, för andra är en hormonfri väg rätt. Poängen är att det finns alternativ och att vi följer upp och justerar tills det blir bättre, säger Susanne Sjöström, gynekolog på Kry.
Det finns flera vägar till lindring i klimakteriet – hormonbehandling för vissa, hormonfria alternativ för andra, alltid utifrån dina behov.
När och hur söker man hjälp?
Föreställningen att klimakteriet ”börjar” först när mensen försvinner kan göra att vissa väntar onödigt länge. I praktiken kan besvär komma tidigare.
Du kan vara 45, eller yngre, och uppleva symtom kopplade till hormonell omställning. Det handlar inte om att ”bli gammal”, utan om en fas som många går igenom. Nästan halva livet ligger ofta efter menopaus, och målet är att du ska kunna må bra under den tiden.
Sök hjälp när symtomen påverkar din vardag, ditt arbete, dina relationer eller din livskvalitet – eller när du helt enkelt vill förstå vad som händer i kroppen. Det räcker att du själv upplever besvär.
Om du är under 45 år och din mens har uteblivit mer än tre månader kan det vara tecken på prematur menopaus. Då är det viktigt att du söker vård för utredning och eventuellt hormonbehandling då för tidig menopaus kan innebära att risken för benskörhet ökar.
Så går det till hos Kry:
- Boka ett digitalt besök via appen eller via en av våra vårdcentraler.
- Beskriv dina symtom och mål. Ta gärna med menshistorik, läkemedel och egna observationer om sömn, stress och kroppsliga förändringar. Att fylla i skattningsformuläret Menopause rating scale (MRS) är en bra förberedelse. För att påbörja hormonbehandling direkt behövs även ett nytaget blodtryck.
- Få en plan. Bedömning, råd och, när det är lämpligt, start av behandling vid första besöket.
- Uppföljning. Vi justerar behandlingen utifrån hur du mår, och kopplar in fysioterapeut, psykolog eller dietist vid behov.
- Du är alltid välkommen till en Kry vårdcentral. Föredrar du att besöka oss på plats kan du boka en tid i appen eller ringa till en av Krys vårdcentraler.
Klimakteriet är inte bara en kroppslig förändring, det är en livsfas som påverkar identitet, relationer och arbetsliv. Kunskapen om klimakteriet har ökat de senaste åren, och fler söker nu aktivt hjälp. Med en enkel väg in, helhetsbedömning och uppföljning över tid kan fler må bättre genom den här fasen av livet. Oavsett om du upplever lindriga eller mer påtagliga besvär finns det stöd att få. Du ska inte behöva kämpa ensam eller undra om det “bara är du”.
Du kan få hjälp med klimakteriet direkt i Kry-appen.
Ordlista:
- Klimakteriet: ett samlingsnamn för hela övergångsperioden i en kvinnas liv då äggstockarnas funktion minskar, östrogennivåerna sjunker och mensen till slut upphör helt samt perioden efter då symtom fortfarande kan kvarstå.
- Perimenopaus: ett ord som ibland används för att beskriva den första fasen av klimakteriet, som ofta börjar med att mensen blir mer oregelbunden. Det kallas ibland också för “förklimakteriet”, vilket inte stämmer riktigt då det är en del av klimakteriet, inte en period före.
- Menopaus: Tidpunkten för den sista menstruationen (bekräftas efter 12 månaders frånvaro av mens).
- Postmenopaus: Tiden efter menopaus, som kan vara länge beroende på om man fortsatt har symtom.