Hela denna avdelning är en annons från Riksbyggen

Sex tips: Så undviker ni trista ekonomiska överraskningar i er bostadsrättsförening

Under våren håller många bostadsrättsföreningar i Kalmar sina årsstämmor. Frågor om räntenivåer och avgiftshöjningar har länge varit högaktuella men nu är det dags att tänka långsiktigt menar Åsa Måård på Riksbyggen i Kalmar.
– Minska risken för obehagliga överraskningar, säger hon.

Att sitta i en BRF-styrelse har varit mer utmanande än vanligt de senaste åren. Räntorna har stigit, elpriserna har varit volatila och de generella kostnadsökningarna har märkts på alltifrån städavtalet till hissjouren. Dessutom kanske lokalhyresgästerna har haft problem med att betala en hyra som föreningen egentligen skulle behöva höja.

– Ingen har nog missat att det har varit extra tufft för många av Sveriges bostadsrättsföreningar de senaste åren. Nu har läget stabiliserat sig då inflationen har sjunkit till en normal nivå och även räntenivån har sjunkit, säger Elin Rydbäck, Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.

Elin Rydbäck, specialist på ekonomisk förvaltning på Riksbyggen, betonar vikten av långsiktig planering för att undvika ekonomiska överraskningar i bostadsrättsföreningar. Foto: Riksbyggen.

Hög tid att börja nu

Enligt SCB har den genomsnittliga utlåningsräntan till svenska bostadsrättsföreningar långt mer än fördubblats på mindre än två år. Räntetoppen har passerat enligt de flesta bedömare, även om många föreningar har räntor på klart högre nivåer än för några år sedan.

– Ekonomin har stabiliserats och det är nu hög tid för att planera långsiktigt för att bygga upp en stark och hållbar ekonomi. Att planera för flera år framåt skapar en trygghet och kontroll av både intäkter och utgifter på längre sikt. Föreningen minskar således risken för obehagliga överraskningar och vi skapar förutsättningen för en jämnare avgiftsutveckling, menar Åsa Måård, marknadsområdeschef Sydost, på Riksbyggen i Kalmar.

Riksbyggen sköter den ekonomiska förvaltningen åt 4 400 bostadsrättsföreningar i Sverige. Enligt Elin Rydbäck har dessa föreningar i allmänhet kommit starka ut från de mer turbulenta åren. Och det beror på att man arbetat väldigt långsiktigt med ekonomin.

– En bostadsrättsförening är på många sätt som vilket företag som helst, men det är extra viktigt att inte ta några risker. Föreningen har utgifter och inkomster och måste planera hållbart och långsiktigt. I de föreningar som vi förvaltar arbetar vi för en långsiktig hållbar ekonomi på flera olika sätt. Det resulterade i att många stod stabilt under den mer turbulenta tiden som varit och har kommit ur den med fortsatt god ekonomi, säger Elin Rydbäck.

Rätt strategi och långsiktiga beslut hjälper föreningen att stå stark genom ekonomiska förändringar. Foto: Riksbyggen.

Sex tips för att säkra en trygg och stabil framtid i föreningen

Här är Elin Rydbäcks bästa tips för att ta tag i föreningens ekonomi och minska risken för stora avgiftshöjningar längre fram.

  1. En uppdaterad och aktiv underhållsplan
    Styrelsen behöver veta vad som behöver göras, när det ska göras och vad det kommer att kosta för att kunna sätta en långsiktig planering.
    Om ni har en uppdaterad underhållsplan har ni en tydlig bild av vad som krävs för att hålla fastigheten i gott skick och kan föra ett proaktivt underhållsarbete.

  2. Ett sparande på lång sikt
    För att föreningen ska kunna genomföra sina underhåll enligt underhållsplanen behöver man ha ett långsiktigt sparande. En uppdaterad underhållsplan visar på vilket sparande föreningen bör ha.
    Vi har nyckeltalet Sparande i årsredovisningen. Underhållsplanen visar på vilken nivå nyckeltalet behöver ligga på för att ni ska ligga rätt i er långsiktiga finansiering.
    – Det är jätteviktigt för att ha råd med det underhåll som kommer att behövas framöver. Sparandet kan gärna ske i form av amortering, så att ni kontinuerligt sänker er belåningsgrad och räntekostnad.

  3. Gör en femårsbudget
    Med kunskap om lånens förfallodatum och kommande underhållskostnader så är det möjligt att göra en långsiktig budget.
    – Med en budget som sträcker sig flera åt framåt undviker vi obehagliga överraskningar och möjliggör en långsiktig planering som leder till jämnare avgiftsjusteringar.

  4. Sätt en lånestrategi
    I de föreningar som Riksbyggen förvaltar jobbar de med flera lån, exempelvis fem eller sex olika lån och förfallodatum.
    – På så sätt jämnas kostnadsökningarna ut och man riskerar inte heller att binda om hela lånet mitt i en räntetopp.

  5. Energieffektiviseringar och lönsamma investeringar
    Flera av de tidigare tipsen handlar om att få kontroll, men det sista tipset handlar istället om att optimera intäkter och utgifter.
    – Det kan handla om att investera i lösningar som minskar energiförbrukningen och därmed sänker energikostnaderna, men också om att se över olönsamma utrymmen och konvertera till lokaler eller lägenheter. Här kan de flesta föreningar satsa på investeringar som långsiktigt förbättrar ekonomin, säger Elin Rydbäck.

  6. Hållbarhetsåtgärder
    Hållbarhet är en viktig aspekt som man inte får glömma av, här finns både små och stora åtgärder som föreningarna kan göra och som kan ha positiva effekter på ekonomin. Det är smart att utföra hållbarhetsåtgärder i samband med underhållsarbetet som ska genomföras enligt underhållsplanen. 

 

"Har vi för höga avgifter?" Att jämföra nyckeltal med andra föreningar kan ge insikter och hjälpa till att optimera ekonomin. Foto: Riksbyggen.

Ta tempen på BRF:ens ekonomi – jämför med andra

Ett sätt att säkra ekonomin i sin bostadsrättsförening är att jämföra sig med andra och se vad man gör bra och vad man skulle kunna göra bättre. I det syftet har Riksbyggen lanserat en kostnadsfri tjänst, Brf-Tempen, som låter bostadsrättsföreningar jämföra sina nyckeltal med andra föreningar av samma storlek och ålder.

Genom att fylla i enkla uppgifter om föreningen får styrelsen en rapport som visar nyckeltal som årsavgift, energikostnader och skuldsättningsnivå. Det ger en helikoptervy över föreningens ekonomiska status och erbjuder konkreta rekommendationer för förbättringsområden. Målet är helt enkelt att förbättra ekonomin och effektivisera styrelsens arbete.

– Man kan till exempel se om man har en högre avgift än man borde ha, eller för hög skuldsättning i jämförelse med liknande föreningar. Det ger styrelsen ett verktyg som visar var de ska lägga sin energi för att få störst effekt, säger Elin Rydbäck.